Ja e såå ledsen.. Mamma säger hela tiden nu "vi ska inte åka ner till Serbien bla bla" ja vill åka ner liksom kan inte va i Sverige på sommaren. Vill inte de heller. Saknar alla där nere för mycket. Alla roliga och galna tider man har där nere de går bara inte, tänker tjaataa så jävla mycket för ja vet att hon oxo vill åka ner. Så ska tjata varje dag tills hon ändrar sej. Ja måste åka ner ! Saknar sommaren sååå mycket. Vill dra tillbaka tideen =( Känslan man har när man åker ner dit är obeskrivlig... De e en underbar känsla. Och folket är underbaart ! 

Vill åkaaa nuuu nuuu :(

Min älskade hemstad BEOGRAD !   

Ja mår så dåligt åååh. Orkar inte mer.. Vill bara bli frisk. Ja har blivit svag genom åren. Förstår inte hur. Måste fixa tillbaka min energi. Ska bara ta de lugnt nu och vila hela helgen sen skola igen på måndag.

   
Nemoze nam niko nista ! Vi mot världen =)

Ja e fortfarande vaken och mår ännu värre nu. Ja fattar inte hur ja kan få såhär ont. De e obeskrivligt. Kan knappast gå ordentligt, värre än en gamling. Så min mamma vaknade nyss och hon sa att ja fick stanna hemma mår riktigt dåligt. Sorry Andrea.. Under tiden som ja va vaken ändrade ja header. Inte så fin men kör bara.

Gamla -

Nya -

Ska sova nu, Godnaaatt !!

Ja har bestämt mej att ja ska dygna och sen förhoppnigsvis tagga till skolan idag. Känner mej pigg och lite hypad just nu, fast har fortfarade väldigt ont i hela kroppen. Kan inte gå ordentligt för hela mitt högra ben gör så jävla ont så de går inte att beskriva. Har ont i rumpan oxo. Sen vänstra sidan av magen dödar mej t.o.m när ja skrattar så undviker att göra de just nu. Snackar med Andrea på mobilen men hon börjar typ somna så ja ska bara fortsätta att ha tråkigt nu.. =) 

 
Jag ringde dig. 
Bara två dagar efter att du flyttat ut.
- Det är tomt, viskade jag.
Klockan måste ha varit tre på natten.
- Ensamt, sa du.
- Inte om jag hade vetat att du kom tillbaka, sa jag.
Det blev tyst i telefonen.
- Det går inte, sa du tillslut.
- Men det gör ju så ont, sa jag.
- Någon måste bryta cirkeln, sa du. Vi har fallit tillbaka för många gånger. Inte den här gången.
- Jag kan inte andas längre.
- Det kommer att bli lättare.
- Jag älskar dig, sa jag.
- Jag älskar dig med, sa du.
- Varför kommer du inte hit då?
- För att jag älskar dig.
- Varför sover du inte bara här?
- För att jag älskar dig.
- Varför gör det så ont i mig?
- För att du älskar mig.
Och så satt vi tysta i telefonen.
Tror både du och jag somnade med telefonen i örat.
Tror både du och jag vaknade av telefonens tjut.
Tror både du och jag saknade den morgonen.
För när man älskar någon,
så undrar man,
varför man inte bara kan vara med varandra.
Men det går inte.
För kärlek är fint,
men svårt i praktiken.